ett plus ett blir ett tillsammans

jag dagdrömmer och fantiserar
om den dagen
då du ”där” och jag ”här” byts ut mot vi

alla våra räkningar på vår gemensamma
hallmatta
våra kläder kramandes
i samma garderob
dina snarkningar mot mitt öra
varje natt
min morgonpigga katt i vår stora säng

och allt skulle vara så underbart
den där tryggheten som jag aldrig haft
men törstat efter
den där nerven inuti, den som kan kallas
för ihophörande-nerven
den har varit torr länge nu
och börjar så smått
att ömma

dina ögon
är det första jag vill se när jag vaknar
för vad är bättre,
än att vakna till det vackraste som finns
och varje dag
skulle jag hälsa dig välkommen hem
min älskade
välkommen hem till oss

jag längtar

käftsmäll

där kom den
som en käftsmäll
rakt in i örat
jag kan ännu känna hur orden
vibrerar
där inne

för trots att jag
frågat
otaliga gånger
så har du aldrig
egentligen sagt
varför

förrän idag

och det gör ont
för du är inte alls
där jag är
och det gör mig rädd

för det känns som om klockan tickar
och visarna
byter siffra
fortare
och fortare
för varje dag

och det värsta av allt är
att jag vet inte
hur mycket tid jag har

. foolish games.

"well in case you failed to notice,
in case you failed to see,
this is my heart bleeding before you,
this is me down on my knees

these foolish games are tearing me apart,
and your thoughtless words are breaking my heart
you're breaking my heart

well, excuse me, guess I've mistaken you for somebody else,
somebody who gave a damn,
somebody more like myself"


foolish games by Jewel




det känns konstigt. det är alldeles, alldeles tomt och blankt inuti och jag undrar hur ofta det ska kännas så här. jag vet varför, men aldrig hur länge.
för det som aldrig sägs och det som aldrig görs.

. tkf .

jag trodde det var annorlunda
nu
att åtminstone
den saken ändrats
men återigen
fick jag bevisat
att det är inte
lika villkor som gäller

jag slår knut
på mig själv
med all omtänksamhet
som jag överöser dig med
men du
du bryr dig inte om
vad som händer
med mig

men jo
jag lever
tack för att du inte
frågat

ge så lite som möjligt
och ta
allt du kan få
det klingar falskt
i mina öron
och det är inte
ett spel
jag ställer upp på

för jag har fått nog
av att vara din spelpjäs
en docka du kan
flytta runt
och ha
enbart när det passar
dig

men vet du
jag har också ett liv.

...

Försöker övertala mig själv om att du visst inte gör mig jätteledsen
- men jag ljuger.

konstigt

jag vet inte vad det är - men det känns konstigt. det bara kom över mig från ingenstans. jag tror att jag är trött. trött på alla lögner.
och på alla hemligheter. jag andas och lever, men det är också allt.


Liebe ist für alle da.

så som det känns just nu.

Don't take this the wrong way, but you're a fucking retard. Really.

För jag trodde faktiskt, med risk för att låta naiv, att du brydde dig mer än så. Men tydligen hade jag fel denna gången. Också. För det är på något konstigt vis så hela tiden, att jag har fel. Jag hoppas fel. Tänker fel. Önskar fel. Och framförallt – vill fel. Och det är tröttsamt.
Och som situationen är nu, med allt som händer i mitt liv, så har jag inte ork till det. Jag hoppas bara att jag bygger upp tillräckligt med ilska inuti för att be dig dra åt pipsvängen. För om sanningen ska fram – så är det där du hör hemma. Åtminstone när det gäller hur du behandlar mig. Och det vet du nog själv också.

How does it feel?

hjärtat bultar sanslöst fort
det känns som
om pulsen ska bulta sig
ut ur
bröstet
mina tänder trycks mot
varandra
och mina händer knyts
i luften

och kinderna
mina stackars kinder som aldrig hinner
torka
blir än en gång fuktiga
när mina ögon
tåras

och allt är på grund av dig
dig
enbart

tjugofyra timmar
räcker inte
för jag vill ha mer
I want the fairytale.

it´s all just a lie.

jag kan lätt säga
att du är min vän
att mina ord till dig
är enbart vänskapliga
att vi trivs bra ihop
tycker lika
och att det är därför
jag uppskattar ditt sällskap

jag kan lätt säga
allt du vill höra
det du behöver
för att känna dig lugn
och för att våga
vara i min närhet

jag kan lätt säga
att jag kommit över dig
att jag skulle säga nej
om du kom krypande tillbaka
eller att jag inte tolkar alla dina ord
och beröringar
som det jag vill att de ska betyda

jag kan lätt säga
precis vad som helst
för att få ha kvar dig i mitt liv
men sanningen är den
att allt är lögn

.kan inte.

för jag kan inte
vara någon annan
och när jag sa
att jag är beredd att släppa dig
då var jag inte jag
det var bara något jag sa
av rädsla
för att förlora dig helt

för sanningen är den
att du finns med mig
hela tiden
du är som huden
runt mina saltstrimmiga kinder
av alla nittioåtta tankar
som far runt i mitt huvud
så är du minst
femtiotvå av dem

hela jag är slut
det finns ingen ork
varken inuti eller utanpå
du suger ut all min energi

för jag fortsätter att repa upp historien
fast att det är lönlöst
jag envisas med att klia tills det blöder
på en och samma punkt

för jag är rädd
för ett liv utan dig